kamp och ombärande, inget jävla vin..

Jag ser en bit av dig innom mig, en del som jag aldrig kommer få bort. En del som kommer följa med mig resten av mitt liv. Du tog mig med ett snäpp, jag fattar inte.
jag har alltid varit den osårbara. jag fattar inte hur jag kan ha varit så platt, så jävla genomskinlig.. Du är den brutalaste männsikan jag någonsin träffat, den mest känslokalla. Åså kommer han in i mitt liv, den första som faktikst bryr sig om mig som bara vill mig väl. Men då är det jag som sårar, då är jag den brutala och mest känslokalla människa. Jag spyr på mig själv, jag skulle vilja ta nästa tåg till månen. Jag vill komma bort från mig själv, jag vill rymma från den del du lämmnade kvar, den mörka skit jävla delen. Jag har ingenaning om vad jag ska göra med mig själv, jag hatar den personen du fick mig till att bli. Jag spottar på den dagen jag släppte in dig i mitt liv, den dagen som du fick mig att älska dig.. Vårt förhållande var infekterat. Skadat. Trasigt och äcklig. Men jag kommer på mig själv att längta tillbaka. Varenda jävla sekund. jag har inte mått bra på så jävla länge, jag har inte känt blodet rusat genom kroppen en ändå gång sen Trisse for, när han for for den sista jävla biten. Då föll jag på marken, och så hjälpte du mig att komma upp. Men sen lämmnade du mig, då låg jag på marken en gång till. Men den här gången har jag inte kommit upp. Jag skulle vilja skrika ur mig all den ilska jag har, bara ställa mig och skrika. Jag vill kunna bli älskad, jag skulle kunna älska en person igen. Jag skulle vilja känna blodet rusa igenom kroppen. Jag skulle vilja krama min pappa, jag skulle vilja säga åt han hur mycket jag saknar honom.. Hur mycket jag vill att han ska bli min pappa igen, att han ska låta mig älska honom. Jag skulle vilja göra allt ont jag gjort ogjort, jag skulle vilja spola tillbaka tiden tills när jag var lycklig, när jag var liten. När jag bodde hemma. Ja jag bor inte hemma, inte hära. Det går inte det här är inte hemma, det kommer aldrig bli hemma för hemma det är långt borta. Jag vill kunna gå vidare, utan trisse, utan pappa, utan "hemma". Och framför allt utan han. Jag vill gå vidare med bea, med mamma, med våran sketna lilla lägenhet, och med någon annan..